Vanliga demenssjukdomar

Vanliga demenssjukdomar

Det finns olika demenssjukdomar som ger olika symtomen och därmed kan behöva olika behandlingar. Att ha i åtanke är att sjukdomsförloppet kan ske i olika faser från person till person och det är svårt att säga hur sjukdomen kommer utvecklas i nästa steg, detta styrs dels av hur sjukdomen sittet i hjärnan och vilket utveckling den tar.

Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är den vanligaste av demenssjukdomarna. Oftast drabbar den människor efter 65 års ålder men kan i enstaka fall börja vid 50 års ålder. Sjukdomen kommer oftast smygande och sjukdomsförloppet är långsamt.

Vid Alzheimers sjukdom påverkas funktioner som minne, tankeförmåga och förmågan att hitta. Språksvårigheter är vanligast hos dem som får sjukdomen tidigt, före 65 års ålder. Hos de som får Alzheimers sjukdom efter 65 års ålder är förvirringstillstånd vanligt i den senare delen av sjukdomsförloppet. Depressiva symptom är vanliga. Bakom Alzheimers sjukdom finns flera olika faktorer. Risken för att drabbas av sjukdomen ökar med stigande ålder. I vissa familjer finns en ärftlighet för Alzheimers sjukdom. Man räknar med att 50 % av alla demenssjukdomar är av Alzheimer typ.

Pannlobsdemens (frontallobsdemens)

Detta är en av de ovanligaste demensform som yttrar sig helt annorlunda än andra demenssjukdomar. Demens med symptom från pannlober debuterar i de typiska fallen tidigt, det finns även fall där sjukdomen debuterat före 40 års ålder. Minnet och tankeförmågan finns ofta väl bevarad vid pannlobsdemens, medan personlighetsförändringar märks tidigt i sjukdomen, med minskad omdömesförmåga. Personen slutar t.ex. att bry sig om sin hygien och känslolivet avtrubbas. Personen blir ofta lättirriterad. Den sjuke upplever inte själv de stora förändringarna i sin personlighet. Minnet drabbas ofta först mot slutet vid pannlobsdemens.

Källa: Demensförbundet

Vaskulär demens (blodkärlsdemens)

Vaskulär demens orsakas av störningar i blodflödet i hjärnan. Blodproppar som drabbar större blodkärl t ex vid stroke (hjärnblödning, slaganfall) kan skapa plötslig försämring. Den vanligaste typen har dock ett smygande förlopp som vid Alzheimers sjukdom. Vid denna demensform finns ofta ett högt blodtryck sedan tidigare i livet, sjukdomar i hjärta, blodkärlssystemet eller diabetes. Man räknar med att ca 25 % av alla demenser är av denna typ, siffran är något högre i de högsta åldrarna. Ofta finns blandtillstånd mellan Alzheimers sjukdom och vaskulär demens.

Symptomen är beroende av vilka delar av hjärnan som skadats. Skador djupt i hjärnan kan medföra att de psykiska funktionerna blir långsamma liksom rörelserna. Man har svårt att ta egna initiativ och har inte lust med någonting. Planeringsförmågan påverkas och det blir problem att klara vardagliga sysslor. Minnet försämras oftast. Depression finns ofta vid denna typ av hjärnskada och det kan vara ett tidigt symptom.

Källa: Demensförbundet

Lewy Body demens

Lewy upptäckte 1918 inlagringar i cellkroppen, men det var först 1993 som upptäckten kom att förstås. Vid obduktioner fann man hos Parkinsonpatienter dessa Lewy Bodies in lagrade i just de celler som angrips vid Parkinson och man trodde först att man kommit på gåtans lösning. Det visade sig vid senare obduktioner att även områden i hjärnan som angrips vid Alzheimers sjukdom också hade dessa inlagringar. Förloppet av sjukdomen går relativt snabbt och växlar. Patienterna får Parkinsonliknande symptom, stelhet och har lätt för att falla. Synhallucinationer förekommer. Hos vissa personer kan symtomen vara mycket lik Alzhimers sjukdom. Graden av påverkan i demensen är ytterst varierande från dag till dag och även ibland under samma dag. Dessutom kan många det hos många personer med Lewy Body demens komma i akuta förvirringstillstånd och som kan börja i ett tidigt stadium av sjukdomen. Forskarna är något oense om det är en Alzheimer med Lewy bodies eller om det är en egen sjukdom. Parkinson med demens och Lewy bodies kan ha ett samband. Det finns för närvarande ingen speciell behandling mot Lewy Body demens.

Källa: Demensförbundet