Leva med demens

Min pappa har en demenssjukdom, hur stor är sannolikheten att jag kommer få en demenssjukdom?

Påståendet att ”Alzheimer går i släkten” får stöd av forskningen. Den som har en eller flera familjemedlemmar med Alzheimers sjukdom löper 2 – 3 gånger större risk att själv insjukna i samma sjukdom. Risken är större om båda föräldrarna har haft alzheimer, än om bara den ena haft sjukdomen, och om insjuknandet skett tidigt i livet (före 65 års ålder).
För att läsa mer om riksen att insjukna klicka här » (Svenskt demenscentrums hemsida)

Jag är orolig för att jag ska drabbas av demens, finns det några sätt att förebygga sjukdomen trots att min pappa har det?

För bara 15 år sedan kände man inte till något sätt att förebygga demens. Idag pekar mycket på att livsstil och en rad andra faktorer som går att påverka har betydelse för uppkomsten av hjärnskadorna.
Forskning visar att hög utbildning minskar risken för demens. Det gör även en aktiv fritid med mental stimulering och sociala kontakter. Risken att insjukna i demens minskar med 30 – 40 procent hos äldre personer som sysslar med trädgårdsarbete, matlagning eller på annat sätt lever ett aktivt liv. Att även fysisk aktivitet har en skyddande effekt får starkt stöd av de senaste årens forskning (dock otillräcklig evidens enligt SBU).

Vad kan min familj få för stöd i hemmet?

Det är viktigt att känna att man har någon i kommunen som man kan vända sig till med frågor. Det finns stöd att få  och biståndshandläggaren känner till vilka resurser som finns i just din kommun. Det kan vara en demenssjuksköterska eller en anhörigkonsulent. På viss vårdcentraler och minnesmottagningar finns det möjlighet att träffa en kurator. I många kommuner finns även demensteam som kan vara ett gott stöd. Det finns också en mängd tekniska hjälpmedel som kan till hjälp i vardagslivet. Arbetsterapeut på vårdcentralen känner till vad som finns.

Hur länge ska en demenssjuk bo hemma?

Så länge den demenssjuke känner sig trygg i hemmet. Men om en demenssjuk kräver stora vårdbehov måste det finnas fler som hjälper till och då kan det vara bättre att han/hon får flytta till ett hem. Men så länge det fungerar och både den demenssjuke och anhöriga orkar kan den demenssjuke bo hemma.

Min mamma kommer inte ihåg mig, hur ska jag bemöta henne utan att bli arg för att hon inte vet vem jag är?

Bli inte arg på din mamma för att hon inte kommer ihåg dig även om det känns jobbigt. Kom ihåg, det är inte hennes fel utan sjukdomens fel att hon inte kan placera dig i minnet. Försökt svara lugnt och sansat att du är hennes dotter och kanske visa något gammalt kort på er tillsammans eller prata om ett fint minne ni har.

På Svenskt demenscentrums hemsida hittar du nio bra förhållningssätt du kan använda dig av när du är osäker på hur du ska bemöta någon med en demenssjukdom. Klicka här för att komma till ”Nio bra förhållningssätt” »

Hur förklarar jag för min lillasyster att vår pappa är sjuk?

Vi tycker att du ska säga som det är. Att pappa har en hjärnskada som gör att han glömmer saker. För att göra det lättare kanske du kan använda dig av en bok eller bilder!

Tips på en böcker hittar du bland annat under ”Stöd & hjälp” här på Unganhörigs hemsida.

Du kan även hitta bra boktips för barn och ungdomar på Svenskt demenscentrums hemsida.Klicka här för att komma dit »

Min pappa kommer inte ihåg att hans föräldrar inte lever längre och när jag berättar det för honom blir han upprörd. Vad ska jag göra?

Om din pappa vill berätta om sina föräldrar kan du fråga honom om hur de är som personer och vad de arbetat med. Du behöver varken bekräfta eller förneka att de lever. Försök istället förstå vad han vill uttrycka när han pratar om sina föräldrar. Din pappa kanske känner sig vilsen. Det viktiga är att stärka hans självkänsla och skapa trygghet. Du kan också försöka avleda din pappa med någon aktivitet som han gillar så att han slipper bli så upprörd.

Hur ska jag bemöta min demenssjuka förälder?

Tips på hur du kan bemöta en person med en demenssjukdom hittar du bland annat på Svenskt demenscentrums hemsida.
Klicka här för att komma till Svenskt demenscentrums hemsida och bra förhållningssätt »

Min mamma säger konstiga saker som inte stämmer, ska jag rätta henne hela tiden? Det gör henne upprörd.

Det är inte ovanligt att personer med demenssjukdom kan uttrycka sig konstigt. Ofta kan uttrycken vara meningsfulla för personen själv,  medan vi har svårt att förstå vad dom säger. Att bli rättad hela tiden kan upplevas som svårt och kränkande och då kan man reagera med att bli upprörd eller ilsken. Lyssna och försök att förstå vad din mamma vill förmedla eller försök att avleda och prata om annat istället. Det är inte lätt med kommunikation och självklart kan man bli irriterade på varandra, men försök att ha tålamod. Om det blir jobbigt kanske du kan gå undan en stund.